MALVINAS HISTORIA

1927 bildades föreningen Kvinnliga Teknologers Sammanslutning. Föreningen hade sitt eget rum i kårhuset, Osquldarummet, där fester, studiecirklar och föredrag anordnades. Frågan som stod i fokus var tillgången till damtoaletter och kampen för dessa varade ända in på 60-talet. Under 1950-talet blev de kvinnliga studenterna på KTH allt fler och föreningen hade svårt att hålla samman vilket ledde till att den upphörde under en period.  

Nätverket återuppstod 1986 och fick då namnet Malvina. I början bestod Malvinas aktiviteter mest av informella träffar en gång i månaden. Läsåret 1989-1990 hade Malvina blivit en kårförening, och efter ett massutskick till alla kvinnliga studenter på KTH växte Malvina rekordartat till över 200 medlemmar. Dammiddagen den 28 november 1990, Malvinas namnsdag, lockade hela 115 deltagare. Malvina hade dock svårt att behålla medlemmar på grund av den oönskade stämpeln ”rödstrumpor” vilken föreningen fått av manliga studenter på KTH.

År 1992 kom Eivor Lilja till KTH som jämställdhetshandläggare och fann Malvina nedlagt. Hon fick i uppdrag av Harriet Ryd, KTHs första kvinnliga professor, att starta upp nätverket igen. Tack vare Eivor Lilja och Harriet Ryd samt andra eldsjälar väcktes föreningen åter till liv. Eivor Lilja och Harriet Ryd är idag Malvinas hedersmedlemmar.

Osqulda, som historiskt sett varit namnet på den kvinnliga teknologen gav också namn till en gata på KTH campus. Namnet kom på senare år att kritiseras för sin sexistiska klang och anspelning på ordet oskuld och ändrades senare till Quristina, men vägskylten med texten ”Osquldas väg” fick stå kvar. 2018 var året då vägen fick ett nytt namn och heter nu “Malvinas väg”. Under invigningsceremonin den 8 juni 2018 hölls inspirerande tal från Harriet Ryd och KTHs vice ordförande för jämställdhet och värdegrund Anna Wahl.

Malvinas vision idag är att fortsätta att stärka det kvinnliga nätverket på KTH över sektionerna och mot näringslivet.